Har haft detta inlägg klart i typ en vecka, det har bara inte kommit ut, well, bättre sent än aldrig right?

Jodå, sviterna efter Sandy nådde ända till Cleveland!

Vädret vi hade förra torsdagen, för 8 dagar sen, känns ju ganska avlägset nu. 25 grader och sol byttes inom loppet av typ 3 dagar ut mot regn och vind som jag aldrig har varit med om tidigare! Vi träffades visserligen inte direkt av orkanens "öga" men nog kände vi av att den var i närheten. Sjukt mycket regn och blåst, skrev till min syster "nej det blåser inte så mycket här", 30 min senare drog jag upp gardinen och kollade ut, det blåste hyfsat mycket om man säger så! 

Så mysigt dock att sitta inne när det är rejäl storm utanför och själv sitter man inne i värmen. Nåja, "värmen", dom har ju inte fattat att man ska värma upp husen här borta i Amerika, så "värme" = 15 grader. Satt och kämpade med lite läxor som var due dagen efter när det bästa samtalet som jag någonsin fått kom. John svarade från övervåningen, tyst i 15 sek och sen en högljudd reaktion. 
FUCK! 
John var inte direkt jätteglad över att SKOLAN STÄLLDES IN pga av att det var lite blåsigt! Min sinnesstämning gick från att vara seg och trött till att bli galet glad och hyperaktiv! Hur skön känsla som helst! Om man räknar in allt som hänt hittills så kvalar nog denna känsla in på topp 5, så bra mådde jag!

 

Jag var inte lika glad en timme senare när strömmen försvann, men känslan första kvällen var väl ändå okej. Nog har man haft dagar när strömmen har gått hemma också, men jag har faktiskt aldrig upplevt att vara utan ström i 48 timmar som jag var den här gången. Enormt drygt! Det första man tänker på är ju att man inte har dator, tv, ingen möjlighet att ladda upp elektroniska sake m.m. Men det man märker är att man heller inte har tillgång till kyl, lampor eller VÄRME! Blev ju lite jobbigt när ”värmen” försvann och det plötsligt var 9 grader i huset. Svinkallt! Man var ju lagom taggad att kliva upp ur sängen på onsdagsmorgonen! 

Anyway så blev det ju att dra ut och käka middag på tisdagskvällen (även om detta inte är alltför ovanligt) och sen komma hem och se att huset två hus till höger om oss hade ström. Fuck you liksom! Tydligen så är strömkällan olika beroende på var man bor på gatan, dom på andra sidan gatan var tex utan ström en vecka!

Kom på kvällen ihåg att jag hade prov+ två läxor i Forensics så det blev att improvisera med lyse, stearinljus! Mysigt haha!

När dom väl brann ut var man helt hänvisad till ficklampor.

På onsdagen hämtade John upp mig från skolan. Om strömmen ej var tillbaka skulle vi packa lite grejer och åka och sova över hos hans kompis. Som tur var hade vi ström, känslan när garagedörren gick upp var klart jämförbar med känslan när skolan blev inställd!
Har aldrig varit så glad över att slå på lyset som jag var nu, så drygt att vara utan!


Ciao!